(av Victoria)

Jeg har mange ganger fortalt Tuss at jeg vil poste en historie i Kattopia Magazine.
Jeg takker henne for at hun ikke har mast på meg om denne historien. Jeg kommer sannsynligvis til å poste flere kapitler i framtiden her.
Jeg pleier bare å skrive en - to ganger i uken.
Noen ganger er jeg mer effektiv, men det er gjerne når jeg har lite å gjøre.
Så her er første kapittel - Innsjøen (P.S. Jeg har ikke retteprogamm på PC'en min så det kan være noen skrivefeil);

Innsjøen var klinkende stille. Ikke en eneste fisk, ingen forstyrrelser.
Den rosa skikkelsen brisket seg når hun så på speilbildet sitt.
Så vakker hun var i dag! Ingen ugjevnheter.
Pelsen strålte i morgensolen, samtidig som den så og føltes ut som den mykeste fløyel.
Den rosa katten var en hver hannkatts drøm og en hver hunnkatts mareritt.
Pels strålte i morgen solen, den så og føltes som den mykeste fløyel.
Den rosa katten kunne nesten fanget hvilken som helst katt i det forheksende grønne blikket hennes.
Hun fortsatte å briske seg, denne vakre vårmorgenen.
Hun fortsatte å gjøre seg til for sitt eget speilbilde, med håp om at noen snart ville se henne.
Ett lite stykke unna, lå den rosa kattens dorske, enøyde (påståtte i allefall) venninne.
Hun hadde knapt orket å bli med henne ut.
Men hun elsket jo duggfriske vårmorgener!
Problemet var at hun også likte fester og ting som gjorde fester "spennende"!
Hun strøk fingrene gjennom det lange bølgete, oransje håret sitt.
"Paradise... Kan vi ikke bare gå inn igjen?" Hun holdt en trøtt, men bestemt tone.
Den rosa katten snudde seg.
"Inn til de fyllikkene? Ta deg sammen, Victoria. Det er mye bedre her ute."
Victoria satte seg opp og så ned på klærne sine.
"Men det er da vått her..." Den rosa katten ristet på hodet til svar og begynte å plukke opp blomster.
Victoria sukket og la seg ned i igjen.
Tross alt, det myke gresset var nesten bedre enn sofaen inne i den trange leiligheten.
Litt for sent, kom hun på det. Hun hadde vakt på legekontoret. Brått, reiste hun seg opp.
Kanskje en smule for brått.
Paradise skvatt, reiste seg opp og hoppet bakover.
Rett ned i innsjøen.
Victoria skyndte seg til kanten idet den samme rosa skikkelsen som tidligere hadde beundret innsjøen, kom opp av den.
Vannets overflate var blitt ugjevn og ringer var synlig fra der Paradise satt.
"Hvorfor gjorde du det der?!" spurte Paradise irritert.
Hun vasset opp og satte seg på bredden med ett irritert uttrykk.
Ett desperat forsøk ble igangsatt på å få håret vekk fra ansiktet.
Fargen hadde raskt skiftet mellom rosa til dyp lilla.
"Jeg har vakt på legekontoret i dag. Jeg bare... glemte det. Jobben kommer først vet du."
Paradise himlet og strøk vekk det lange håret fra ansiktet sitt.
"Jobben først, ja." Hun fnøs. "Nesten glad jeg er arbeidsløs og arving til en diger formue."
Hun fikk en halvhjertet latter til svar.
"Bare nesten? Tro meg, jeg har misunnet deg mange ganger."
Paradise lo litt selv når hun fikk tenkt over det hun sa.
Solen var nesten helt synlig nå.
Den fete glødende ildkulen hadde så vidt begynt å varme, ennå var det så tidlige.
Victoria rakte ut en hånd til Paradise. "Kom, så får vi tørket deg før jeg drar på jobb."
Paradise bare ristet på hodet. "Neida. Jeg lar det tørke av seg selv."
Victoria smilte litt tvungent.
Paradise la merke til at Victoria begynte å gå mot huset.
"Have it your way." Paradise himlet. Hun og den rare reklamehumoren hennes, tenkte hun.

Det har ikke vært ukens katt på en stund pågrund av at serveren skulle byttes ut og derfor ble stengte kattopia for en stund, men nå har jeg endelig fått til et intervju med Duppy.  Dette er andre gangen hun blir intervjuet til ukens katt.

Duppy har spilt kattopia lenge nå. Hun er nå en 18 år gammel pus, men registrerte 2 år før det åpnet. Hun fant fremm til kattopia gjennom hundeparken. Hun hadde egetlig sluttet der, men gikk dit noenganger for og skjekke om hunden hennes var død.

Jeg spørr henne om har sett ildfluene og da roper hun ut at hun har det med et stort smil.
"De er så søte! Jeg får lyst til og fange dem!" Sier hun.

Hvist Duppy fikk bestemme en ny jobb som skulle ha kommet til kattopia hadde det blitt et yrke som musikker. Når jeg spørr henne om en ny hatt hun ville ha, må hun tenke seg litt om. "Det må være noe kult og artig.. Oh yeah, en Amy Winehouse parykk!" Roper hun ut.

Det Duppy gleder seg mest at skal komme til kattopia er nye jobber, men først vil hun ha en knapp til og skru av gresshoppe lyden.

Jeg spørr om favoritt hattene hennes og hun svarer øynene, men kort stund etter roper hun ut at det er sløyfa hennes som er favoritten.
"Favoritt stedet mitt er her ved innsjøen! For det er her alle er! Alle prater sammen og det er altid så fint her. Her er det både vann og land", svarer hun når jeg spørr om favoritt plassen.
Det beste minnet hennes har ikke forandret seg. Det er fortsatt da hun tente fakkelene med noen venner for første gang.

 

Vi på redaktionen har varit slarviga med veckans katt på sista tiden, men jag och Molly bestämde oss för att tillsammans intervjua Naomi.

Naomi är en av de som varit medlem på Kattopia längst. Då jag själv var ny var hon i mina ögon, tillsammans med ett antal andra, en av de som jag såg upp till och betraktade med vördnad. Ett gäng Kattopia-veteraner som alla kände varandra.
Naomi berättar att hon hittade Kattopia genom hundparken, precis som många andra. Det gick rykten, och pratades om en "kattpark". Det är snart två år sedan hon för första gången gick in på Kattopia. Hon kände redan några medlemmar, som också kom från hundparken. Men några av de första Naomi lärde känna via Kattopia var Corona och Wildcat, som också dem blev betatestare tillsammans med Naomi. De fick testa massor av saker och funktioner som senare skulle komma att användas i Katlana. Till en början var det där de befann sig under testingen, men så småningom fick de flytta till betaön.
"Det var så mysigt, jag saknar det väldigt mycket" säger hon i intervjun. "Vi hade väldigt roligt tillsammans".
Nu för tiden hjälper hon Knut Magnus med att översätta till svenska.

De flesta har nog hört talas om den gångna höstfesten vid det här laget. Jag tror däremot att få anar vilket arbete som ligger bakom. Här avslöjar jag det som kanske inte så många vet om arbetet bakom Vårfesten 2010!

Vi var betydligt fler som anordnade vårfesten än vi var då det var höstfest. Eftersom det är Kattopia Magazine som arrangerar festen ökar ju förstås antalet arrangörer i takt med att vi blir fler på redaktionen.
Att vi var så många förenklade det mesta, men det fanns även nackdelar. Det var till exempel mycket svårare att hitta ett passande datum eftersom att vi hade så många personliga tider att ta hänsyn till. Dessutom kom vi fram till allting genom Kattopias forum, och därmed tog det även ganska lång tid innan man kunde säga att man bestämt någonting.
Det är den huvudsakliga anledningen till att vårfesten offentliggjordes först en vecka innan den gick av stapeln. På grund av den korta varslen kunde inte lika många komma som det kanske annars hade kunnat.
Vi har mycket kvar att lära när det gäller festfixande.

Vårfesten kom på tal bland oss på redaktionen redan för flera månader sedan, men det tog en stund att komma igång med planeringen på riktigt. Det slutgiltiga schemat var inte klart förrän bara några dagar innan själva festen.

KM-redaktionen hade stämt träff vid insjön klockan fem, alltså en timma innan festen började. Där skulle vi också träffa Corona vid samma tid, hon var nämligen den som stod för dekoreringen.
När klockan var kvart över fem var det dock flera som inte kommit ännu, och Corona kom inte förrän kvart i sex. Vi som kommit blev allt mer stressade ju mer klockan blev. Jag själv gick på högvarv. En minut innan festen började var vi fortfarande inte helt klara. Det var bl.a oklart var någonstans catwalken skulle vara, och i sista minuten fick vi byta ut en modell som inte kommit.

Tillkopplingen bröts åtskilliga gånger under kvällen, vilket var mycket frustrerande. Det mest komiska tillfället var kanske mitt i modetävlingen när Molly (som höll i den) precis skulle avslöja vem som åkt ut.

Trots att det inte kom så många som jag hade velat och trots komplikationerna blev det en lyckad kväll, och jag som huvudarrangör är mycket nöjd.
Tack så jättemycket till Corona, som stod för både dekoreringen och skatterna i skattjakten.

Denne uken er det katten Sherazad som er i rampelyset. Hun har vært medlem av kattopia lenge, men har føsrt startet ordentlig for et par dager siden.

Jeg starter med å spørre henne om hva hun gjorde førstegang hun logget inn i kattopia. Hun svarer at det første hun gjorde var å gå seg vill. Jeg ber henne fortelle mere om det og da sier hun at hun prøvde å utforske for å se om det fantes flere steder i kattopia, men så mistet hun plutselig helt rettningen. Hun forteller og at det tokk lang tid før hun kom tilbake.

Etter det spør jeg henne om hva hun synes om kattopia. Med et smil svarer hun at det er bra, og at etter det hun har hørt skal komme, kommer det til å bli enda bedre.

Sherazad's favoritt hatt er nattlue akkurat nå, men hun digger glassøynene i tilleg. Favoritt plassen hennes er ved innsjøen fordi det er der det er flest folk.

Når jeg spør henne om hennes beste minne svarer hun at hun ikke har spilt så lenge så hun har ikke noen ennå.

Det var alt og jeg takker for interjuvet. Sherazad kommer med en siste komentar til leserne. "Håper at flere logger på om dagene for det er jo kjedelig uten folk 8D"

Vår första video-M&M!

Tack till Victoria som ville vara gäst och kom med ideér!
För bättre kvalité, dubbelklicka på filmen.

Denne uken er katten Scrampie i rampelyset.

 Scrampie Har spilt kattopia i 2 uker nå og liker det så langt. Kattopia har nettop åpnet for alle og det synes Scrampie er bra, siden det var litt kjedelig når bare noen kunne være inne, men hun synes at det tokk litt lang tid før den ble åpnet.

Når jeg spør henne om hun har utforsket mye i kattopia svarer hun at hun egentlig ikke har utforsket så mye, men at hun har gått seg vill en gang.

Etter spør jeg henne om hvilken jobb hun vill ha når alle er klare da svarer hun at hun vil bli tradeowner.

Når jeg spør hva favoritt hatten hennes er svarer hun fort at det må være høvding. Favoritt plassen hennes er hun litt usikker på, men hun velger å svare at det er ved innsjøen i nivelle. Hennes beste minne er førstegangen hun logget inn i kattopia.

Det ble litt kort denne gangen, men det var alle spørsmålene og jeg takker for interjuvet.

Artikkel laget av: Fluffy

Vi har länge vetat att det ska komma en introduktionsfilm till Katlana, men det var längesedan det pratades om den sist. Många går fortfarande och hoppas på att den ska komma och andra kanske till och med glömt bort den. Men den är på gång.

Det var länge sedan medlemmarna för första gången hörde talas om en introduktionsfilm till Kattopia. Det har dock aldrig offentliggjorts speciellt mycket information om den.
För en stund sedan kom beskedet att filmen snart var klar att visas upp. Men vad betyder egentligen snart? Det känns nu som om det har gått runt ett halvår sedan det beskedet kom, och det har fortfarande inte offentliggjorts ytterligare information om filmen.
Knut Magnus, en av Kattopias utvecklare, förklarar att det är ett annat företag som arbetar med introduktionsfilmen för att den ska få bättre ljudeffekter och animering. Det är där det har blivit försenat, men förhoppningsvis är de snart klara.
Jag själv har fått se en enklare version av introduktionsfilmen. Jag måste medge att jag blev förvånad. Jag hade tänkt mig en film som hjälpte nya medlemmar att förstå hur de skulle göra för att komma igång på Katlana eller något liknande, men istället får jag hela Katlanas historia berättad för mig. Trots att det inte var vad jag förväntat mig tycker jag att den var väldigt intressant och sevärd. Den fick mig att se på Katlana på ett helt annat sätt, samtidigt som jag förstår grundpoängen med hela spelet för första gången.
Katlana har ett tragiskt förflutet, fast jag kan inte avslöja något.

Men tro mig, introduktionsfilmen är verkligen någonting att se fram emot!

Ett minus var dock slutet, det slutade väldigt tvärt och jag förstod först inte helt när "nu" skulle komma att börja. Detta var viktigt att veta för att förstå helheten. Dessutom var det en hel del läskiga ljudeffekter i den versionen jag såg som gör att hela filmen kan bli lite för läskig för känsliga personer. Men jag hoppas att detta förbättrats i den riktiga versionen.

Nå vet jeg at jeg har vært treig å lage tegneserier og skrevet artikler, men her kommer en tegneserie, denne gang kan du se om du klarer og lese det med den skriften jeg har skrevet under, men hvis du ikke ser bildet trykker du på denne linken http://i48.tinypic.com/ru915j.jpg så kan du zoome in og ut.

Nå har ukens katt starten opp igjen og katten i rampelyset denne gang er Duppy.                        

Duppy har nettopp startet igjen på Kattopia, hun vært innom de siste dagene, men før det var det flere måneder siden sist gang.                                                                                                    Duppy sier at det er fordi at alle plutselig slutta og komme på og da gadd ikke hun heller og så merket hun at hun hadde glemt Kattopia helt bort også.

Når jeg spør hva hun synes er bra og dårlig med Kattopia svarer hun med at det negative er den irriterende gresshoppelyden i bakgrunnen som ikke kan slås av med mindre du skrur av hele lyden på dataen, men da kan man ikke høre på musikk.                                                                               Og det positive var alle de kattene hun møter fra hele Norge, Sverige og Danmark.

Og hvis det var en ting som kunne forbedres var det en knapp som man kunne skru av lyden med.

Etter jeg spør etter favoritthatten tenker hun litt men så roper ut øynene!                                                                  Og favorittplassen glemte hun hva den het men vi kom fram til at den var hagen i Lucient som Duppy med en gang hadde sett at var formet som et kattehode.

Duppys beste minne fra Kattopia var mest sannsynlig da hun og noen venner dro til Atrum for å tenne faklene i Atrum for første gang og det som gjorde det en minneverdig stund var fordi alle sa så mye morsomt og vi kranglet om hvem som skulle tenne dem.

Det var de spørsmålene jeg hadde og jeg takker for intervjuet.

Jeg og Molly har nå startet en helt ny ting her på KM nemlig tegneserier som burde høre til enhver avis.